KRÅNGEDE KRAFTVERK
Krångede kraftverk i Indalsälven byggdes 1931-36
och var under 1940-talet landets till effekt och
produktion största kraftverk, som överträffades först
1952 av Harsprånget.
Det var den första överföringen av elkraft från Norrland
till Mellansverige. Anläggningen är landets största
vattenkraftverk som uppförts i enskild regi.
Krångedeforsarna strax nedströms sjön Gesunden
är det största sammanhängande fallkomplexet i
Indalsälven, som är ett av landets energirikaste
vattendrag. Vattenrätten i Krångedeforsarna köptes 1897
av uppfinnaren och industrimannen Gustaf de Laval. Hans
ursprungliga avsikt var att anlägga en elektrokemisk
industri på platsen, en idé som dock aldrig blev
verklighet. Ekonomiska omständigheter tvingade honom att
sälja vattenrättigheten 1899. Efter ytterligare försäljning överläts
vattenrätten 1908 till Krångede AB. Några år senare
gjorde staten anspråk på forsarna, då Kungliga
Vattenfallsstyrelsen hade tänkt sig ensamrätt på ett
omfattande överföringsnät söderut. Fem år tog processen
som avgjorde målet till Krångedebolagets förmån. Efter
förslag från SJs generaldirektör Granholm ledde detta
till utformningen av det sedermera internationellt mycket
omtalade ”svenska systemet” med statsägda stamlinjer på
vilka även enskilda och kommunala kraftbolag tillåts
överföra kraft till valfria delar av landet.
År 1931 kunde bygget till
slut komma igång. Vattenbyggnadsbyrån, VBB, stod för den
vattenbyggnadstekniska och mekaniska delen av arbetet.
Generatorer och transformatorer ombesörjdes av Allmänna
Svenska Elektriska Aktiebolaget, Asea.
Bergsingenjören Gustaf Berggren ledde arbetena på plats.
Med sig hade han ett arbetslag på 75 man som följt honom
från arbetsplats till arbetsplats i över 30 års tid.
Utöver dessa rekryterades ytterligare hundratals
arbetare, de flesta från orten. Det uppfördes inga
arbetarbaracker eller marketenterier vilket annars var
vanligt vid större byggnadsprojekt. Istället hyrde
arbetarna in sig på gårdarna i Krångede by eller byggde
små egnahem inom ett par mils radie från arbetsplatsen.
Efter många olika förslag
till konstruktioner kom man fram till att bygga en
renodlad underjordsstation. Berget var tillräckligt stort
för att en underjordisk maskinsal kunde komma till stånd
till rimlig kostnad och utan risk för bergras. Golvplanet
skulle komma att ligga 40 meter under marknivån. För
byggnaderna ovan jord anlitades arkitekten Erik Hahr, som
tillhörde en exklusiv grupp arkitekter med kraftindustrin
som specialitet. Han utformade minst ett tiotal
kraftstationer med tillhörande byggnader under framför
allt 1920- och 30-talen, med Lilla Edet som den mest
kända. Arbetet började med
röjningar och vägbyggen. Den gamla kvarnen på platsen
revs. Den ersattes av en provisorisk kraftstation som
skulle ge elkraft till anläggandet av det stora
kraftverket. Dammbygget påbörjades hösten 1933 och
bedrevs under lågvattenperioderna. Två partier om 20
meter lämnades öppna mellan dammpelarna för att släppa
fram vatten i forsen. Den slutgiltiga igensättningen av
dammen skedde vintern 1935-36 då de kvarlämnade
öppningarna successivt stängdes av. Bergsprängningen
för maskinhallen under jord avslutades hösten 1934.
Därefter vidtog förberedelserna för turbinmontaget, och i
april 1936 kunde det första aggregatet prövas.
Den 18 juli 1936 invigdes den första etappen av
kraftverket av kronprinsparet Gustaf Adolf och Louise.
Krångede kraftverk var det största vattenkraftverket i
Sverige som med hjälp av den 20 meter höga dammen kunde
utnyttja hela 60 meters fallhöjd. Kraftverket
levererade elenergi till Stockholm via Horndal i Dalarna över en 220 kV högspänningsledning
som var 340 km lång. Det här var den
första sträckningen i ett blivande stamlinjenät som så
småningom skulle täcka hela Sverige.
|
|
Gustav de
Laval
Gammelänge
Namnet
Gammelänge nämndes 1756-57 i en lantmäterihandling
rörande inägomätning i Böle där
en slåtter kallades "Gammel ängarne". Platsen omtalas
även senare på 1800-talet. Gammelängsforsen låg nedanför
de mäktiga Krångedeforsarna. När
kraftverket blev klart 1936 for de flesta arbetarna till
Svarthålsforsen fyra mil nedströms Indalsälven för att bygga ett
kraftverk där. 1940 kom nästan alla tillbaka då
Krångede kraftverk AB började bygga ett kraftverk 5 km
nedströms. Kraftverket blev klart 1947.
|