KRÅNGEDE KRAFTVERK

Krångede kraftverk i Indalsälven byggdes 1931-36 och var under 1940-talet landets till effekt och produktion största kraftverk, som överträffades först 1952 av Harsprånget. Det var den första överföringen av elkraft från Norrland till Mellansverige. Anläggningen är landets största vattenkraftverk som uppförts i enskild regi.
Krångedeforsarna strax nedströms sjön Gesunden är det största sammanhängande fallkomplexet i Indalsälven, som är ett av landets energirikaste vattendrag. Vattenrätten i Krångedeforsarna köptes 1897 av uppfinnaren och industrimannen Gustaf de Laval. Hans ursprungliga avsikt var att anlägga en elektrokemisk industri på platsen, en idé som dock aldrig blev verklighet. Ekonomiska omständigheter tvingade honom att sälja vattenrättigheten 1899.
Efter ytterligare försäljning överläts vattenrätten 1908 till Krångede AB. Några år senare gjorde staten anspråk på forsarna, då Kungliga Vattenfallsstyrelsen hade tänkt sig ensamrätt på ett omfattande överföringsnät söderut. Fem år tog processen som avgjorde målet till Krångedebolagets förmån. Efter förslag från SJs generaldirektör Granholm ledde detta till utformningen av det sedermera internationellt mycket omtalade ”svenska systemet” med statsägda stamlinjer på vilka även enskilda och kommunala kraftbolag tillåts överföra kraft till valfria delar av landet.
År 1931 kunde bygget till slut komma igång. Vattenbyggnadsbyrån, VBB, stod för den vattenbyggnadstekniska och mekaniska delen av arbetet. Generatorer och transformatorer ombesörjdes av Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget, Asea. Bergsingenjören Gustaf Berggren ledde arbetena på plats. Med sig hade han ett arbetslag på 75 man som följt honom från arbetsplats till arbetsplats i över 30 års tid. Utöver dessa rekryterades ytterligare hundratals arbetare, de flesta från orten. Det uppfördes inga arbetarbaracker eller marketenterier vilket annars var vanligt vid större byggnadsprojekt. Istället hyrde arbetarna in sig på gårdarna i Krångede by eller byggde små egnahem inom ett par mils radie från arbetsplatsen.
Efter många olika förslag till konstruktioner kom man fram till att bygga en renodlad underjordsstation. Berget var tillräckligt stort för att en underjordisk maskinsal kunde komma till stånd till rimlig kostnad och utan risk för bergras. Golvplanet skulle komma att ligga 40 meter under marknivån. För byggnaderna ovan jord anlitades arkitekten Erik Hahr, som tillhörde en exklusiv grupp arkitekter med kraftindustrin som specialitet. Han utformade minst ett tiotal kraftstationer med tillhörande byggnader under framför allt 1920- och 30-talen, med Lilla Edet som den mest kända.
Arbetet började med röjningar och vägbyggen. Den gamla kvarnen på platsen revs. Den ersattes av en provisorisk kraftstation som skulle ge elkraft till anläggandet av det stora kraftverket.
Dammbygget påbörjades hösten 1933 och bedrevs under lågvattenperioderna. Två partier om 20 meter lämnades öppna mellan dammpelarna för att släppa fram vatten i forsen. Den slutgiltiga igensättningen av dammen skedde vintern 1935-36 då de kvarlämnade öppningarna successivt stängdes av.
Bergsprängningen för maskinhallen under jord avslutades hösten 1934. Därefter vidtog förberedelserna för turbinmontaget, och i april 1936 kunde det första aggregatet prövas.
Den 18 juli 1936 invigdes den första etappen av kraftverket av kronprinsparet Gustaf Adolf och Louise. Krångede kraftverk var det största vattenkraftverket i Sverige som med hjälp av den 20 meter höga dammen kunde utnyttja hela 60 meters fallhöjd.
Kraftverket levererade elenergi till Stockholm via Horndal i Dalarna över en 220 kV högspänningsledning som var 340 km lång. Det här var den första sträckningen i ett blivande stamlinjenät som så småningom skulle täcka hela Sverige.
                                                                                      		  

         Gustav de Laval

 

  

 

 

 

      Gammelänge

 

 Namnet Gammelänge nämndes 1756-57 i en lantmäterihandling rörande inägomätning i Böle där en slåtter kallades "Gammel ängarne". Platsen omtalas även senare på 1800-talet. Gammelängsforsen låg nedanför de mäktiga Krångedeforsarna.
 När kraftverket blev klart 1936 for de flesta arbetarna till Svarthålsforsen fyra mil nedströms Indalsälven för att bygga ett kraftverk där.
1940 kom nästan alla tillbaka då Krångede kraftverk AB började bygga ett kraftverk 5 km nedströms. Kraftverket blev klart 1947.
 

                     

               

 

 

 

 

 

Hem

 
©