Ordlista över Ragundamålet

                                                Här följer några rader från Birgit Amrén

                             Förord till fjärde upplagan

Under arbetet med ordlistan, som nu består av ungefär 1000 ord, har jag gång på gång fått bekräftat att detta arbete fyller ett behov hos många. Jag har fått många samtal både med förslag på nya ord och med uppgifter om att vissa ord finns i en annan variant i någon viss by. Jag har också fått många uppskattande samtal från människor som i ordlistan hittat ord, som de inte har använt sedan de var barn och bodde i Ragunda.

Stavningen i ordlistan är i de flesta fall ljudhärmande men gör inga anspråk på att vara fonetiskt korrekt. Vårt vanligen förekommande tjocka l är kursiverat (l). Å-ljudet i dialektorden stavas här konsekvent med å oavsett om man i riksspråket stavar med å eller o.

Jag vill tacka alla vänliga människor, som ringt och bidragit med nya ord. Till sist hoppas jag att ni ska fortsätta att höra av er med nya ord och uttryck. 

Pålgård i november 2000

Birgit Amrén

A

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

Aa

abbrovinkel (även habbrovinkel) nödlösning

ackordere prata, samtala

aggasam respektingivande

ale päran luckra upp mellan potatisfårorna

allestäns överallt

annerstlaviller något bättre

amp besvär

ampen ängslig, orolig

ampsam besvärlig

ankommen påverkad

annelåns annorlunda

anner andra i rätt samman-hang, tex. annersia älven (andra sidan av älven)

annerstångspinne pinne på den stång som förband främre och bakre

hjulparet på en vagn och som gjorde det möj-ligt att justera avståndet

mellan hjulparen alltefter den körning man hade

annracka passa in ex.vis ett yxskaft

annre sätta trä under stöftingsmedar

annsoles bakvänt

annsys flitig, strängt upptagen

annt ha a. ha bråttom

anntimmen bråttom (i slåttern)

annvårr var annan

antussle vara lite klen

a'scha hasa

asset ingenting

assint, ingenting

B

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

Bb

badagas överdriven känsloyttring "ta vid sig"

baka bakom

bakafårr bakom

backaslåck baktråg

ba're matta av gran vid bro

baxen rådvill, rädd

bedo'nele löjlig

be'len tålamod

be'lenlös less, ha långsamt

belyftig lite odygdig och oförvägen

berå reserv

besmi' bestyr

bettne sur t.ex om mjölk

beväl värd

bi på päran göra sig mätt på i huvudsak potatis

man bi länge på, man håller sig mätt länge på

billing tvilling

binning skidbindning

biss bits

bjan björn

bjånglå ostadig

bjårk björk

bjälle skälla, pingla

bjårk björk

ble besvär, men

blistre vissla

blåning blåmärke

blåst andfådd, trött

blåttne lösas upp, ex.vis ompapper som ligger i vatten

bol bord

bortischenen urblekt

bortjune bortöver

bortma borta vid

brale prata

bralkuse pratmakare

brave're slå på stort, vara lite skrytsam

bredda ma bredvid

bresånne bredvid

bricke bricka

brofors en person som är duktig, initiativrik och framåt.

En som vet att ta för sig [1].

brokschit rölleka

broschlä dra ihop timmer iskogen

brånn brunn

bråsse brasa

bråt en hel massa

bräe bräda

brännbär hallon

bränngubben skrämselfigur, som skulle avhålla barn från

att vistas i närheten av brunn

brässa ut se breda ut sig

bröran bröderna

brösull maträtt, brutet tunn bröd med mjölk och lingonsylt

bröstbrånnan halsbränna

bucke se böja sig

buklist remsa under magen på slaktad gris

bynning byggnad, t.ex. stor-

 bynninga, västebynninga

bytte hink

båle börda

bån barn

båntstång slana som man använde när man band ett hölass

bårrde böld

båssarågge beskäftig kvinna

båsse 1. rede 2. oordnad bädd 3. ansamling

bånk bunke

båtten (båttn) övervåning

båttne nå botten

bäckles krångla

bähle gråta högljutt, råma

bäg tjurig, envis

bänna spänna; sitta trångt el. hårt åt

bänt vrångt, besvärligt

bäntjevrak lat karl, som hellre än att arbeta låg på fållbänken

bärra endast

bärskruck bärkont

bäse sätta fast, tjudra; tafatt, ofta i förbindelse med kalv, se kälvbäse

bättj bäck

bätta smörgås

bös högfärdig

böxluke gylf

D

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

Dd

dabbe se göra bort sig

dag å väg dags

daschlå vara d. sakna styrsel

dassa ha avföring, skita

datt föll, ramlade

deckre pyssla

de hännan de här

de merige resten

dett ditt

dille 1. prata strunt2. bo, exvis getingdille

divle tvista

dompen hänging, olustig, nere

dremne smälta.

drol litet sankt, myrliknande område

dråttne drunkna

drämme te nagen slå till någon

dynjedryg högfärdig

dynjeoxe icke omtyckt person

dyntre prata strunt

dågg dagg

dållefåns slö (manlig) person

dårj skräp

dårme å svimma, dåna, bli medvetslös

dårmsleggen mörbultad

dårre slösa

dårven inte må bra

dåss liten myr

dåtte tå ramlat av

dåttma känna sig orkeslös

dåv döv

dåvvahågg hurril, örfil

dåvven 1. för lite saltad avslagen 2. matt

dämma dä hos dig

dämme skaka (om kläder, mattor etc)

dän där

däntlös fjantig

dätte ramla

därehålle nästan

däver fuktig

E

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

Ee

eddele endera

ejunne igenom

ela'ma tillsammans med

elltänne näver och stickor att

 göra upp eld med

enkom rar, trivsam

enkomt på pin kiv

entjele ynkligt, eländigt

e(i)punne under

etterbårrde ilsken och

 lättirriterad person

ettrå lättstött, irriterad

exter upprymd

F

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

Ff

fabrehåstre ingift faster

fale farlig

fale'r fel

fali't vara f. känna sig stel och lite ofärdig

famma farmor

fattaljer samlingsnamn för t.ex.papper och böcker

fegål mindre inhägnad för kor (i buan)

ferrell fjäril

ferrå osamlad vimsig, rastlös, orolig

fessemellekve ynklig figur

fes å tog slut

fetvö tjärved

fise å ta slut

fjaller fånigheter

fjallrå fjantig, se däntlös

fjäl brödspade för tunnbrödsbakning

fjälla fästmö

flackavar på sin vakt, lite misstänksam

flaka ut breda ut sig

fleckre skratta

flidd misshandlad, nedsmutsad

flister mjäll

fli ne se smutsa ner sig

fli opp ätte se städa upp efter sig

flucke plocka (om bär)

fluckse svärma, "ha ihop det"

flurå okammad, trasslig

flyginn se tjäsfil

flyt snabb

flåg flög

flöjjes knuffas

flök trassel

fnårr irriterad, lättstucken, stingslig

fole te se stoppa i sig (mat)

for hö

formå avfall av hö i lada

framma framför, framtill

framfårrsko sätta tåhätta på sko

fritte å fråge fråga nyfiket

frås frös

fråsse frusit

fråssen frusen

fräse hankatt

frödd förfrusen

frön kort i humöret

frönt skört om ex.vis tyg

fåggan nästan

fåhäv opraktisk

fåks en liten samling gräs

fåmänt lite folk

fårbolsam blygsam

fårrdan i förrgår, häromdagen

fårrådd ledsen, förtvivlad

fårfått strumpfot

fårgråt torkad tårvätska, som  man får tvätta bort på morgonen

fårháger hinder

fårrhadd lite blyg och generad, förlägen

fårke förmana

fås ladugård

fårsiggjord noggrant utförd

fårrskäle vara för god, för bra för ngn, ngt

fåsbotten höskulle

fåsbottenbroa körbron upp till  höskullen

fåsching föl

fåsk halvruttet trä

fåttran fötterna

fäjjen glad

fälan fotspår

fäles ta sig fram, färdas

fälfys rusa iväg utan att se sig för

fälå frisk och färdig

fämme ta ihop hö, fulla fam nen, för att lägga in i hässjan

färke galt

färske hinna över glöd som  falnar

fäschlan 1. axelremmar på ryggsäck 2. hängslen

före oreda

fäär´n feg och rädd

förkall snöröjninsredskap

G

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

Gg

gafsen förvånad, brydd

gammelfamma gammelfarmor

gammelmomma gammel-

 mormor

gapatrast högljudd person

gatt var tvungen

gaver stor i mun, lite överlägsen

getter kvinnobröst

glant halkade

glava'r gladlynt, positiv, munter

gleppe öppning, springa

glire småle

glise 1. skymta 2. ljusna

gly halvljum

glyck få barn tätt

glåmme kika, stirra

glånt om barn - ett stort kraftigt

glåppa (opp) kräkas, spy

glåtter något ostigt, ex.vis mjölk som surnat

glänt halka

gnesse 1. klänga 2. gnida

gnåtte något lite

gnäcka om ex.vis osmord dörr

 - dara gnäcka dörren gnisslade

gnäppas kivas, småretas

gnärrå 1. småsur 2. klen (om växtlighet)

govär vackert och varmt väder

grest otät gles

grett redigt, klart, i ordning

gromm sump (om kaffe)

gränt om tycka om, vara varsam med

grän gran

gränn smal

grässe gräset

grö läka (om ex.vis sår)

gåffne ett slags mått, vad som ryms i två kupade händer

gåk gök

gålbent opraktisk, sakna handlag

gålfårre gå från gård till gård

gålsop en som går gålfårre

går'le vara trött på något

gårka kåda

gåssa värmer

gåtte varit tvungen

gärv duktig

H

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

Hh

hackmes narighet

haga hage

hagastör gärdsgårdsstör

hakkels upphackad halm, blandad med gröpe, grovmalen spannmål

hale strax

hale hita strax före

hama hos

hamma tell se snygga till sig

hamse slarvig person

hamså slarvig

hanärj besvärlig, vidlyftig

heckre skratta

helhågga uppmuntra

hemanätte hemifrån

hessas låtsas

hess int' na vale låtsas om ingenting

hille hylla

hoppstor förväntansfull

hive kasta slänga

hov måtta

hoven droven om vart annat

hufft hoppat

huffte hoppade

hulle slakta

hullsta slaktplats i skogen

huppe hoppa

huskes skaka (av köld), bli illa berörd

husskått hemskt, rysligt. Mycket i samband med adjektiv, förstärkande, ex.vis

husskått rolit hemskt roligt

hycklan sitta på h. sitta på huk

hysse gunga

håcke haka

håcken vem

håg hög

hågfälls tycka om

håggramm vara h. vet att hålla sig framme och ta för sig

håggster avverkningsplats

håjje ropa

hålbett svårslaget gräs

håll tell är, befinner sig

hånk bärhandtag på hink

håmmre gnägga

håmmske häst"mjäll"

hårhäna kalufs

hårrvel örfil

hås hes

håttå ha "det"

hä elama blanda ihop

hägde spara, snåla in på något

häle 1. härda (vid smides-jobb) 2. klara kyla

häle ma idas

hälvtjyting tonåring, halvvuxen

hämma mä hos mig

hän här

hännran händerna

hänå hädanefter

härrke hacka

härrmele tråkigt, förargligt

härve räfsa

häschbänna nackspärr

häse flåsa, flämta

hässerö virke till höhässjor

häv duktig

hävlan anordning med trästänger som man bar hö på

höve tell beräkna ungefärligt

I

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

Ii

i(e)lag tillsammans

illful lite smålömsk

illfänas ana oråd

illgränna föraning

illgärsen full i sjutton

ihågsekommen ha gott minne

illhåln inte må bra, känna sig vissen och småfrusen

illvar misstänksam, vaksam

ingerst ingenstans

inhål ihålig

ittna ingenting

ittna tell duger inte dä ä ittna tell det lönar sig inte

J

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

Jj

jale inhägnad

jamse ma hålla med (den man sist pratar med)

jamsått gott, smakligt

je'pe grimasera

je'ren flitig, arbetsam, snål

jett måste

jolbär smultron

jullrå ostadig

jure juvret

jussom liksom

jyss dy

jå se bekväma sig

jålmåt 1. halvjummet 2. inte särskilt smakligt

jädde gav

jäling stormby

jälme jama

jä int na lenn vara ihärdig och uthållig

jängs populär, ha "det"

jär me like tycka att ngt är likgiltigt

järje tjata

järralös arbetslös

jäschel kluvet virke för gärdsgård

jäte valla boskap

jävvas tå dagan lite smådeppig, tappa livslusten

jöscha dy

jöning gödsel

K

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

Kk

kabbe kort bit av stock

Kammen å knärrn irritation i sena, i regel i handled [1]

kaniffles bråka slåss

kankil liten pojke

kappes tävla

kas (kasa) gödselstack

kerschne namnge

kjyn kor

klater krångel

klingrå rund

klockse ligghöna

klone fingra på saker, vara klåfingrig

klå ann jobba på ihärdigt

klåmsen valhänt

klåns klump

klånse dra lott om något

klåån klåda

kläpp illmarig pojke

klön klorna

knak rak och välväxt

knart liten människa

knavel handtag på scholorv (se scholorv)

knul klump

knulå knölig

knå'ppa prassla, riva bort sårskorpa

knåvle te göra, frambringa

koa kåda

koms int inte komma åt

komtes int hade inte tillfälle att

konte vara gravid

kontjyv gråsparv

krale 1. kravla, krypa 2. skriva otydligt

krall kröp

kramma se harkla

kreste stånka

krimen snuva

kring snabb

krus småkakor

krypan mandelpotatis

kryppå kutryggig

krå (ått se) vara närig, ihärdigt kräva

kråmlå klumpig och ostadig i händerna

kråtta skära i trä med kniv

kräka korna

ku ko

kuan korna

kul trött, slut

kuruse kospillning

kurå 1. sömndrucken 2. småkrasslig

kuse insekt, småkryp

kusen milt kraftuttryck

kute springa

kuvå krokig i ryggen

kval lapp som man lagade sulan med, även ärmlinning

kvale laga en skosula

kvamne tappa andan

kvesa hudutslag efter smittkoppsvaccinering, vätskande

 utslag t.ex vid vattkoppor

kvire klaga jämra sig

kvirhåk ormvråk

kvällsfläxe fladdermus

kyn korna

kådd kudde

kåddvar örngott

kålläll trött, sliten (se äll)

kåmm färglös, blek

kångero spindel

kånke tupp

kåran stickor att tända med

kårke tröttna, inte orka

kårne svalna

kåschåt kulet gråkallt

kälvbäse 1. tjuder för kalvar 2. opraktisk, fumlig person

kälvnävva tafatt person

kälvå opraktisk, fumlig

kännspak vara k. ha intuition i hög grad

kär att vara duktig

kärått högfärdig (om mansperson)

L

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

Ll

lagalös otålig

langne upplösas

lallan får (plur)

las läste

laske 1. vada 2. sy

le öppning i hage, bestående av två lösa slanor

lessme när tyg trådar sig

li´brått´n träningsvärk i samband med lieslåtter

ligge i åvält svårt att ta sig upp när man ramlat

ligge å vä se bli med barn

like vis inte klokare än förut

lillrese missfall

limen kvast

limusa småsår, som man får när man är ovan att bryna lien

linker på linker hand på frihand

litte lyda

lok vattenpöl

lo´n logen

lun lynne, kynne, humör

lur 1. rulle 2. fundersam

lure rulla ihop (något)

ly lyssna

lyngebär lingon

lyse ser ut att du lyse fryse du ser ut att frysa

låmådd den som tar emot och trampar hö i ladan

lån- 1. luden, 2. halvrävig, ej

 pålitlig -dynje släppa väder

 ljudlöst -gåk opålitlig person

-vär gråväder

lånne köra ihop virke

låns na låns ett slags sätt "ettna låns" torr tråkig

låråm utrymme för hö i lada

lägde hövall

längsätte utefter, utmed

lännbobygge dåligt bygge

lätte ett slags verktyg, som underlättar ett arbete

löns int lönar sig inte

M

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

Mm

ma ett alltid

maga mage att hu hadde maga att hon bara kunde

maggahov måtta (om mat)

maggaonta magvärk

magne magra

mala mängd, hop

malink ofärdig

manlös smutsaktig, äcklig

mansam trevlig, proper

marraflå en plats långt bort

maschi loge

ma se, bli ma se bli förlägen

mefull skrockfull

mejja midja

menför lite handikappad

meske sånn skära sönder

messfekkre se ta miste

mett mitt

miksterkuse en som löser, ofta mekaniska, problem på sitt 

 eget speciella sätt

mikstre experimentera

mille ma uppmuntra, övertala

minner mindre

mjack utmattad, trött

mjal mjöl

mjallan sandjord

momma mormor

monke lastbanke på kälke

mos sylt

mossesmårr messmör

mot motlut

motlag anordning vid timmerskörning

munre välsmort munläder

musbränd känslig för värme

mushåggen bekymrad, snopen

muskäran skogsmöss

my mygg

myle samla ihop

myra myrjord

myrbär hjortron

myt'n hemlighetsfull

måas smulas sönder

måckelsam senfärdig

målåt mulet

måle äta enbart av en sak ex.vis tugga bröd

mår myra

måsse vassla

måttne ruttna (om trä)

mäle ihop samla ihop

mänesch i motsats till karl.

Hä kom en kär å e mänesch neri vägen.

mängte knåda ihop

märk mask (även märtj)

märten marknad (även marten)

mödd ha träningsvärk, svårt att röra sig

möes ha besvär med att göra något

N

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

Nn

'n dänn den där

'n hänn den här

na läta 1. lite 2. ganska mycket

na låns på något sätt

nagerst någonstans

 (äv. narscht)

 vå nagerst var nånstans

 nasanär på n. någorlunda,

 någotsånär

nejunne utför

nideli försmädlig, retsam

nybårr'n nyss kalvad

nyvälle återväxt på vall

nå te räcka till

nåk utsläpad, trött

nåppe plocka (blommor, bär etc)

nårslet'n om kläder: nött utan att det blivit hål

nåssan näsan

nästom nästa gång

nättjen naken, (äv. näcken)

nävvar en grov borr, som man använder när man timrar

O

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

Oo

obekomsam "svårstartad", trög

ofälå ofärdig, halt, lytt

olhitt'n snabb i repliken

ohågga ohågad

omaggadömme åderförkalkad, senil

omansam snuskig

ombä'r avstå från

omfors tog olika vägar

omgrånnan skott från stubbe

omfäras gå om varandra

omma ovanför

ommabål nederbörd

ommanpå ovanpå

ommanätte uppifrån

ommafått bökigt, stökigt

ommatell ovanför

ona ett visst område

onn (även omn och ogn) ugn

onnes  småjäklas

oorn yr

oppendyngs uppenbart

oppistock vrång

oppjunne uppför

opplagga snö i träd

oppne upp och ner

oppskrätta skrämd

oppstinat uppstudsig

otrön mörkrädd

otrösam hemsk

ovåln slarvig, oförsiktig

oväjjen orädd, framfusig

P

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

Pp

peckel något spinkigt, klent

pirå liten, klen

pikå spetsig

pinite're slita med något som är besvärligt och svårt

pire smårinna, gnälla

pjuller knyte, ngt hoprullat

pjurt sur

pjånk litet knippe av ex.vis ved eller hö

plute pruta

poså 1. storporig (om hy) 2. lite svullen

prevete dass, i synnerhet utedass

pruppa släppa väder, fisa

prillisik sak, grej

punne under

punnesia undersidan

pår klädtrasa

pårr snurra (leksak)

påssakongero spindel (med ägg)

på sytten gravid

påtta peta

påtte liten grop

påttre smågräla

pärskrike nötskrika

pärstampa potatismos

R

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

Rr

rabaka 1.gå utför (med

 någon), 2. misslyckas

rabbe bromsa med åra vid

 sväng med roddbåt

rack räckte

rackschlo grupp hundar som vädrar en löpsk tik

rale skriva, klottra

ralle skvallra

rat skräp

rav stjärt

rejärra leka lite vildsint

repe r. opp t.ex. när man gör

 ett garnnystan av ett par

 gamla yllesockor

ressmäss när tyg "trådar sig

ress utrymme

restan bromsjärn på skackel

reste plöja vall

rete brasa

rimme överdragen med frost

rimpe remsa

ringäle sädesärla

rinn spirar, gror

rivenes företagsam, driftig

roe slana

rompa svans

gå med rompa slutflottning

rompjol rem under svansen på

 häst

rosot blommmigt

rubbstul rabalder, oreda

ruvel något stort, formlöst,

 oidentifierbart

ry yra ha rydde mjale borte

 påssan det yrde mjöl ur

 påsen

ryggeflage ryggskott

ryss galen

rå vrå

råge sårskorpa

råkladden ogräddad rand på

 bröd

råle skrika

rålös rådlös

råmm lätt heshet

rång avig

rånnkringlå rund i synen

råte råma

råttne ruttna

räcka sitta löst om ex.vis tand

räcke ätte efterfråga

räkkaman extra utrymme, något sitter lite löst

räme vråla, skrika

ränne secklan vattnas i munnen

rännschel värk

räse inälvor (djur)

rävvas ställa sig in, smickra

röffs oreda, besvärligheter

röfola lavskrika

röj tjäderhöna

rönning stig genom skogen

S

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

Ss

saàvär varm och fuktig väderlek

sackasam långsam, trög

sakerannersask låda med lite av varje i

sakran sakerna

schéeln gränsen

schell där skytteln far i väven

schin borte bleks

schleppe läpp

schlir ribba, knivslida, även om liten gädda

schol|a skära säd med lie

 -orv ett lieorv, som man skär säd med

schuss på brås på

schå knog, hårt arbete

schåle 1. tjata 2. skölja

schäfte skapt, formad, även passa in ex.vis ett yxskaft

schäkte sparka

schäl stel, styv

schämm ovässad slö

schängelmy långbent mygga, harkrank

schänglå gänglig

schör skata

schöt skarv

schöte förlänga öka

schöve "schöve tå" ta bort, skumma av

seckle drägla

se'der senare

sefählå långsam, vara s. vara långsam, ta det lugnt

selvre silvret

serve prata "surra"

sesselschit gulsparv

sidere förlora, gå miste om

sinnt arg, ilsken

sjuss på ärva egenskap, utseende etc.

själ stel och styv (i leder)

självan husbönder, ägare

skack vind, sned

skagrå darrhänt

skakelbänna fastkörn. vid timmerkörning

skakerhänt darrhänt

skala springa

skant mätkäpp, som användes av huggare i skogen[1].

skavle rata

skekeltänt spretig tandställning

skoks skakade

skrabb det hö man slog i diken och runt hus

skrapabulle 1. bulle gjord av deg man fått när man skrapade

ur det sista ur degtråget, 2. sladdbarn

skrate "vinge" på lieorv vid sädesskörd

skravva stå bredbent

skrip öppning

skrefe ngn/ngt som rör sig långsamt

skrinn skrinda, alt. om mager häst

skrubbe borsta

skruck stor korg att bära hö eller halm i

skrupp bara skalet, det yttre

skryp odryg

skrä avskilja

skrätta skrämma, sätta skraten te nån

skubbe 1. skrubba, borsta 2. springa

skumé mede på vilken vattentunnan drogs

skuve skjuta framför sig

skvimpe skvätta

skväle bräka, gråta

skvälla skvala

skvätte ma rycka till, bli rädd

skvätt'n lättskrämd

skåppa springa hoppa

skårran sågspån

skäns skada Ta sej te skäns ta till i överkant, till skada

skärv sittbrädan på dass

skärve lägga till, överdriva,

slackastöfting rekad kälke

slackå inte sitta stadigt, ex.vis om handtag, skaft

slapra mun, käft

slefft halt

slemoxe snigel, obehaglig typ

sling går fort (om tid) ha sling snart att man bli gammal

det står inte på förrän man blir gammal

slock tråg (jfr bakaslock)

slång slängde; tillfälle

slängder duktig

släntele lätt

släppa ände på ex.vis rem

småfe små kreatur, kalvar, getter och får

småmännele barnslig, naiv

småskåtte flugsnappare

småtta kleta

smöjje teknik vid tillverkning av band

snar snor även snarn (snarn rinn hele tin)

snarkilling pojke, spoling "osnuten"

snarkillinggåtta billiga, hårda syrliga karameller

 snarå snorig

sno flå

snå 1. hårlös, 2. blåsa kallt

snåpplåt snålt

snärp agnar, snabb

snärven lättirriterad

sockerser(e) sockerskål, sockerskålen

soffle slampa

spechå torkad

spell'r svansstump

spite vidga, tränga ut

spitt trång

spjålk bakredskap

spjätt stump, något kort

spolek glad fyr

spondongen rester på vedbacken

sponlag vetskap

spraglå brokig

sprackaralla diarre

sprackaväre vackert väder

spravalsk uppsluppen, sprallig

språtta kvist

spräg skrikig (om färg)

sprätte 1. hoppa och dansa 2. riva upp sömmar

spyrål spyfärdig, illamående

späkka hårdfruset

spälla spela

spänje spång

spänne sparka

spännkoa speciell grankåda, lite lilaaktig,

användes som tuggummi i gamla tider

stille utfordra

stjärtå olydig och uppstudsig (om barn)

stolstyle ryggstöd på stol

stomp stump

storhopen de flesta

stortäg vara s. = 1. vill gapa över mycket 2. storbjuden

strucke bromsa

strulå oordnad

stry linblånor till timring

strysäck jutesäck

strångne storkna

ståvve träkäl

ströje (se) få något i halsen, hålla på att kvävas

stul stup

stule stupa, ramla

stutt kort

style stjärtfjädrar

stype ramla

ståbbe stubbe

ståmmlå ostadig

stånke stöna

stånn stund

stånnan ha tid

stånnvann vara "hit och dit" ha lätt att byta åsikt

ståp ramlade

ståtta stamma

ståttne tjockna (om vätskor)

stäckå kort

stärt starkt

stärve å dö

stöfting timmerkälke

stöhänt stadig på hand

stöpe deg

störå långsam

stött ständigt. stadigt

subbåt sörjigt, moddigt

surtyppe ligghöna

svedres oroa sig för

svige ihop sjunka ihop

svång hungrig, känna sig tom

sväen knott

svähua överhuden

synkt vattensjukt

syppa träsvamp, ticka

syra rishög, som man sänker i vattnet och förankrar vid

 bottnen för att locka fisk vid mete

syre lätt, ihållande regn

sytte, 1. på sytten vara gravid, 2. ha ngn i knät

sålle sula

sållär sul-läder

såmta en del

sånnt trasigt

såppan nymjölkad sötmjölk

sårpa kreatursfoder (vatten,

formå, agnar, gröpe)

så'rra så'rras igen, frysa till

sårre tå se vingan tappat den mesta entusiasmen och orken

såråmåcke om kvinnor: pratsjuk, senfärdig

såttrå kletig, solkig

säg å säg, vad tror du

sälla sele

sällapinne selpinne

sänne bryne

säntå säg å, undras

sätte skrat'n te skrämma upp

sättj säck

sään sedan

söster syster

T

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

Tt

taks retas, smågräla

tattrå prickig (om utslag)

tells tills

telltaksen företagsam, initiativrik

tere'ss färdig, redo

te se otålig, upprörd, ivrig

tevve liten flicka

tidd dräktig (om ko)

tile tidigt

tin tiden

tingele näpen

tisam tidig

tjass ljud som uppstår när man går på sank mark

tjassle körtel i t.ex griskött

tjekes retas

tjepple opp smälla av

tjibikk kälke med flak utan lämmar

tjicke spene

tjifse tovigt knippe

tjimne svälla av fuktighet (i regel om trä)

tjinnben kinder

tjinnklavasjuka påssjuka

tjip pip

tjissles kittlas

tjones längta och ha tråkigt om man har väldigt trist

tjuck tjock

tjuckmjålk tjockmjölk

tjuka svampbildning i sur sågspån eller trä

tjymmes vara lite missnöjd

tjyte springa

tjå dä ha tålamod

tjårm -an hög ram kring släde

tjäller kärl

tjällå mjölk med viss bismak

tjärke hosta

tjäse löpmage

tjäsfil gjort av löpe och ljummen oskummad mjölk

tjävann i regel benämning på näsvist och uppstudsigt barn

tjöjs må illa, vara färdig att kasta upp

tjör tjuder

tomme ex. vis om häst som rullar runt på ryggen

tryt å bli trött

tråsk groda

tråt'n trött

trälj bindsle, gjort av vidjor

träpe slita ont

trätte kackla (om höna som nyss värpt), smågräla

trö inte vara mörkrädd, knåda deg

tuschere förstöra (ngt)

tule kånka, slita

tull toppända av fällt träd

tullmes tok, dumbom

tullre ramla, rulla

tullå tokig

tussan vadmalsskor

tussläst negativ benämning på person

tusså matt (i samband med sjukdom)

två're grötviska

tyen tillgiven, tam (om djur)

tyne ha ihjäl, döda

typpe höna

tytjesmytjen sparsmakad, kritisk

tyte pip på tillbringare

tå av, utav

tå di därför

tåcke dän sådan där

tågbär stenbär

tågga koppl. mellan skakel och kälkdoning

tåktvar lättfostrad

tåll tall

tåmling tumme

tånne tunna

tåssa lufta hö för torkningens skull

tåttre smågräla

tåvle onödigtvis fingra på eller krama något

täggas önska göra något

täne se sträcka sig

tätte syrakultur för tillagning av tjockmjölk

täv lukt, os

töjje tänja

U

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

Uu

undun middagsmål

unna fårr unna allt eftersom

unnerschyn om någon mer än vanligt duktig

urbåke se överdrivet utspel i olika sammanhang

ure ut se bli arg

utsånne bredvid

utta utan, utanför

uttanätte ifrån

utätte se trött, klen, förtvivlad

V

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

Vv

vanne önska

vaförsla vad för något

valir vedbod

vann kort i humöret, lättirriterad, rastlös

var varse

vart ute fårr råkade ut för

vaxter utväxt

vennåg glugg för utgödsling

vifårren vara v., flyga och flänga, aldrig stanna på en plats

vigulere vingla

viller bättre

villring bättring

villskifting vildbasare

vil-låga nedfallet träd som används som plats att vila på.

viven komma v. komma farande

vonjärra underlätta, förbereda

vonsam gynnsam

vrensk hingst

vreänn aning sur, om mjölk

vål ställe med hallonbuskar

vårre varit

våttegällan sura uppstötningar

våttelok vattenpöl

väles dä lyckliga dig

välgo nytta

värrot om väder e anna värrot omslag i vädret

vätte bryna, ex.vis lie

vöknärrn  hackspetten

Å

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

Åå

åbbårr aborre

åbbårrgräss gäddnate

ådödd avdomnad

åg äger

ågro gräma sig

åham ragata

åhärsen avogt inställd

åkoke kaffesump som kokades för att dryga ut kaffet

åkänning känsla, förnimmelse ha å. 1. ha lust till 2. ha en förnimmelse av

åme larv

ånkes ängslas

årringa ivrig, berusad

åskapa se grimasera

åslappe rest, återstod

åt mygg, knott m.m.

åtrått’n utsliten, utarbetad

åttabak bakfram

åttfår i vägen för

åttma bredvid

åttått därtill, ytterligare

åvá åkerstycke

åvenänne allihop, huller om buller

å änne slut han ha gjort å änne ma sä han har tagit livet av sig

Ä

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

Ää

äcklan kindtänderna

äffsing överblivet varpgarn efter väv

ägge värpa

äl flytande spillning

älas föröka sig

äll trött både äll å kåll både trött och slut

ännreven utsliten, (i fråga om kläder)

äreneshäv viktig, lite överlägsen

ärrte opp egga upp

ärrder al

ärve våtarv

äs jäsa

ässle te unna

ätte, gå ätte efter, hämta

ätte på ra efter varandra

ättje skidspår

ättluta utförsbacke nu börje ättluta 50-årstelegram från F. A. Flemström till

Otto Amrén 1941.

ävles krångla

äxing kvickrot

Ö

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

Öö

öft arbetspass mellan matrasterna

örjan skidbindslen

örstolan öronen

örtje ämne, vardag i motsats till helg

överfar yta i begränsad omfattning t.ex. stort överfar mycket att städa

överstbotten vinden

öxe yxa

öxen brunstig

© Birgit Amren 2003