Krångede-döviken

 

 
                         Gamla skolan

      

Vid möte den 5 december 1886 beslöts att sammankalla byamännen i Krångede och Döviken för att "väcka förslag om uppförande av ett gemensamt ordens- och skolhus". Initiativ-  tagare till bygget var N P Gisslén i Döviken och J Nilsson i Krångede. En kommite´tillsattes den 3 april 1887 för att för      
dela dagsverken. Byamännen svarade för timmer och dagsverken. 1888 togs lokalen i bruk och man planerade genast vad som skulle kunna kallas ungdomsgård. Av ett protokoll fört med Logen den 15 mars 1888 framgår "På mångas begäran beslöts, att Logerummet skulle hållas öppet efter varje möte, så Logens ungdomar där få hava sina nöjen". Enligt överenskommelse med Krångede och Dövikens byamän av den 4 september 1910 hade nyttjanderätten till skolan tills vidare överlåtits till Ragunda skolråd. Den 15 september 1951 förklarar Ragunda folkskolestyrelse, att de icke längre har användning av Krångede gamla skola. Styrelsen tackar byamännen för den tid skolan fått användas av distriktet. Vid ett sammanträde på skolan den 30 oktober 1951, beslöts att bilda en styrelse om fyra personer, två från varje by: för Krångede: Anton Hjelm och Eugen Lindström. För Döviken: Nils Gisslén och Henry Sahlin. Suppleanter var Sven Almström och Elias Backlund. Revisorer: Johan Ajax och Axel Croné.

                                         Stigstorp

Det är nog inte många som tänker på att vi har haft turistverksamhet långt tillbaka. Vad jag tänker på är vandrarhemsverksamhet. Bakom denna verksamhet låg Svenska Turistföreningen, STF. Det var en sammanslutning bildad 1885 med syfte att utveckla och underlätta turism främst i fjällen. Vandrarhemmet i Krångede startades 1938 och drevs av Johanna Sahlin fram till och med 1947. Den 19 januari 1948 fick hon STF,s medalj. Samma år övertog Olvira Hjelm verksamheten. Hon hade köpt Stigstorp och drev där vandrarhem mellan 1948 och 1962. Därefter såldes fastigheten till en advokat.                                              

 Som bekant hade Stg Järrel sina rötter i Krångede och det är hans namn som döljer sig bakom STIGstorp. Men Stigstorp har aldrig varit något torp utan byggdes som permanentbostad av Stigs far Carl Olsson. Stenarbetet utfördes av Axel Cronés och Enar Edholms fäder. När Stig började sin utbildning flyttade hela familjen Olsson till Stockholm.

                                                   

                                      Lite om ursprunget
Krångede nämdes för första gången i en skrift år 1410. Då uppräknades tillsammans med ett stort antal bönder från hela Jämtland också en Pether i Kranghede. En av Krångedes första bosättare hette Kel i Jale. Han ska ha bott vid bergknallen Jal-hälla. På 1500-talet förekommer byn allt oftare i skrifterna. Som så ofta med gamla ortsnamn finns det om Krångede olika sägner om namnets uppkomst. Enligt en förklaring skulle byn ha fått sitt namn efter en man med namnet Krång. Det är troligen fel. Ordet "Krang" har bla betydelsen brant sluttning, dalsida och dylikt . Senare leden i Krångede är "ed" som betyder passage vid vatten eller mellan vatten. Före 1796 så rodde man på Ragundasjön till Krångede. Nedanför Krångedeforsarna finns en åker med namnet Kyrkbacken. Den har sitt namn av att man före Ragundasjöns tömning där hade sin landningsplats för kyrkbåtarna. Förbi forsarna fick man gå upp till Gesunden. Det är den sträckan som utgör det ed som finns i Krångede.


                  

                 

                 

                                  

 

 Gammelskolan

 
kan hyras för privata tillställningar eller för tunnbrödsbakning.
Kostnad 250 kronor/dygn för bybor, 500 kronor/dygn för icke bybor att hyra lokalen.
Hyran för tunnbrödsbakning är 100 kronor/dag. Betalning sker i förskott.
Bokning görs hos Marie Niklasson, tel 0696-683232 eller 070-8455953.
Tillträde till Gamskolan ges tidigast kl 16.00 dagen innan lokalen ska användas.
Nyckel hämtas hos Marie och återlämnas senast kl. 12.00 dagen efter.

 

Byföreningens Styrelse

Angelica Hansson

Helena Amren-Larsson

Ida Jonsson

Mimmi Jonsson

Lena Sahlin

 

Ekonomiskas styrelse

Stefan Nilsson

Göran Olsson

Lars-Erik Eriksson

Torbjörn Nilson

Lars Söder

Forsarna

1.
Forshuvudet var namnet på det översta fallet, som har betydelsen
"den del av ett vattendrag där en fors börjar".

Ett stycke nedanför följde
2.
Lillsvedjeforsen. På norra stranden finns det vid platsen ett område, som heter lillsvedjan. Det utgjorde före kraftverkets tillkomst ett skogsbevuxet område.

3. Lillsvedjeforsen fanns vid norra stranden en klipphäll med namnet våthällan. Den var ofta våt av stänket från forsen,stundom kallades fallet för våthällsfallet men vanligast va
r Sågfallet, den gamla landsvägen passerade så nära att trafikanterna kunde bli duschade av stänket. För länge sedan fanns här en såganläggning, gemensam för hela byalaget.

Efter sågfallet kom man till det ståtligaste fallet
4
. Drakhällfallet, ofta kallat endast Drakhällan. Fallets namn är onekligen ägnat att sätta fantasin i rörelse . Drakhällan var namn på en klippa i fallet som låg vid nuvarande landsvägsbron. Klippan var krönt med en tall och att i dess nedre del fanns ett hål, som troddes vara ett tillhåll för drakar. Den sprängdes bort på 1880-talet,därför den var till hinders vid timmerflottningen.

Ett gott stycke nedanför Drakhällfallet följde det mäktiga
5.
Kvarnfallet. Namnet är givet efter den kvarn, som fanns vid platsen före fallets utbyggnad.Den kallades Gammelkvarnen men var inte i bruk sedan kvarnen i Ammer byggdes på 1890-talet.

Från Kvarnfallet övergick forsen i en svag krökning i
6.
Bågghålsfallet, det sista stora fallet bland Krångedeforsarna. Det finns bestämda uppgifter att en norrman fallit i forsen vid Bågghålsfallet någon gång under 1850- eller 1860-talet.Att falla i forsen betydde i de flesta fall liktydigt med en säker död, och man förstår att en sådan händelse inte glömdes så lätt, och ordet bågge betydde just "norrman"

 

Hem

 
©