Krångede-Döviken
 Byarna vid älven
                                                                                     Trångbo            
 
  

Bild 1

Längst bort ser vi Häggbloms pen-

sionat, nuvarande Boijes, därefter systrarna Jönssons bageri. Sedan följer "samlingspalatset" Arken. Närmast finns Erik Perssons speceri- och diversehandel.   

   

Bild 2

Svenssons Ekipering, därefter Granlunds, Wiklunds mjölkbutik och Ekerlids, som upphörde 1969.

      

 

    Kraftverksbyn består

 

      Dessa hus är rivna

 

 

                   Hem

          
 

Det mest omtalade anläggarsamhället i Jämtland är ”Trångbo” eller ”Nya samhället”, som växte upp i bondbyn Krångede, två km från kraftverket. Krångedebolaget upplät inte någon mark i anslutning till kraftverket och uppförde aldrig några arbetarbaracker eller marketenterier.Arbetarna fick i stället inhysas hos bönderna i byn, vars befolkning mångdubblades på några år. Bolaget lät emellertid med Hahr som arkitekt uppföra ett antal bostäder för ingenjörer, verkmästare m.fl. i anslutning till kraftverket längs den gamla landsvägen . Här ordnades med planteringar, tennisbana m.m. för de boendes trivsel. Trångbo kom att byggas ut med affärer, bagerier, pensionat, caféer och annat till en kåkstad, ett östjämtskt Klondyke.

I 1930-talets Krångede fanns fortfarande gamla järnvägsrallare kvar bland anläggarna. Det har berättats att rallarna levde ett syndigt liv bland spritlangare och pokerhajar i Trångbo och tillbringade fritiden på caféer, pensionat och gästgiverier. Det gick många berättelser om rallarnas liv och leverne, som uppges ha skilt sig från de övriga anläggarnas. Det lär ha varit vanligt att de gamla rallarna förblev ungkarlar och slutade sina dagar som kringvandrande vagabonder.

När anläggartiden i Krångede var över sjönk invånarantalet i Trångbo snabbt. Idag finns i samhället Krångede endast spår av kåkstaden . Bolagsbyn är däremot intakt. Kraftverken gav generellt inte upphov till någon större bestående samhällsbildning, utan arbetare drog ofta vidare när bygget var slutfört. För driften av kraftverket behövdes endast några maskinistbostäder. Sedan kraftverken började fjärrstyras, har även de blivit överflödiga.

Krångedebolaget uppförde under 1930-, 40-, 50- och 60-talen sammanlagt sex stora kraftverk iIndalsälven och Ångermanälven/Faxälven. Förutom Krångede, Gammelänge och Mörsil,byggdes kraftverken i Storfinnforsen, Ramsele och Moforsen. Vattenfall byggde på samma sätt och under lika lång tidsperiod med början omkring 1950 en serie kraftverk i Stora Luleälven,bl.a. Harsprånget, Messaure och Ritsem. Tack vare seriebyggen i den omfattningen kunde arbetsgivarna bygga upp en kärna av fast arbetskraft som flyttade från det ena kraftverksbyggettill det andra.

                                                                                                                              


krangede.nu 2018