Dagens TV

                                          Uthyrning av Gammelskolan

       Hyra bakugn: 100 kronor. Hyra skola: 250 kronor Ej bybo 500 kronor.

             
Kontakta Liza och Lars-Erik Eriksson 076-1177692

                                                     OXVECKOR

Oxveckor är inte en kalendarisk term i strikt mening. Det är inte som dymmelveckan före påsk eller fruntimmersveckan i juli knutet till en enda, avgränsad tidsperiod. Grundbetydelsen är ”tunga arbetsveckor”, särskilt sådana som följer efter en helg. Redan före femdagarsveckans och semestrarnas tid kallade man tunga arbetsveckor utan röda dagar för oxveckor oavsett vilken tid på året det handlade om. Därför kan man också få höra att oxveckorna infaller under andra halvan av året. De fyller antingen upp hela perioden mellan midsommar och jul (advent) eller en del av den. Den längsta perioden av oxveckor var mellan midsommar och höstens första helger, Mikaeli och Allhelgona. I forna tiders jordbrukssamhälle fanns ju inte någon ledighet förutom helgerna. Semester och kortare arbetstid fanns inte.

Men varifrån kommer ordet? Det är känt från Skåne i söder till Norrbotten i norr. Kanske har oxveckor från början att göra med ordet ok, och inte med oxe, att det från början hetat oksveckor med långt o? Men så är det inte, det är dragdjuret oxe det handlar om. Någon har helt enkelt hittat på ordet för att beskriva de långa enformiga plöjningsveckorna, när man satte en oxe för plogen. Oxveckor var bokstavligt och avsåg veckor fylld av tungt arbete när man ”slet som en oxe”.

Men när snön låg djup spändes oxen inte för plogen. Det var först när vårbruket började. Tidpunkten varierade beroende på väderlek, men generellt kan man säga att arbetsveckorna efter påskhelgen och fram till pingst har varit oxveckor i ordets egentliga bemärkelse. Detsamma gäller den långa arbetsperioden efter midsommar med skörd och höstplöjning. Rimligt vore det alltså att tänka att oxveckorna från början betecknade arbetsveckor som låg under senare delen av året.

Vad som sedan har hänt är att det har uppstått olika traditioner om när denna period av arbetsveckor infaller. Numera vänder sig många bestämt emot att hösten skulle vara oxveckornas tid. Istället säger man att oxveckorna börjar efter trettonhelgen och varar fram till påsk. De veckor som just nu pågår som bäst.

           

 

              Gästbok

                    

                      Ordlista          Gesunda         Pilgrimskarta        

                Affär          Bio             Indalsälven         Flygfoton              

                                             Zorbcenter         

87ansfiber

Mars

På en torr mars följer vanligen en vacker vår. Kalla nätter åtföljs av våta dagar eller dagar med snö och köld, som dock icke bliva långvariga.
Hörs åskan i mars kan man vänta snö i maj. Dagarna omkring vårdagjämningen (21,e mars) äro vanligen stormiga. Så mycket dimma i mars, så mycket regn vid midsommartiden.
Regnar det i mars, har man även att vänta regn i juli. Så mycket dagg, som faller i mars, så mycket rimfrost kommer efter påsk och i september.
Om göken gal, storken bygger och vildgåsen kommer i mars, kan man hoppas på en vacker vår.
Är man trogen vid plogen, håller april honom åter still. Mars snö gör frukter ve. Marsblom är ej bra, aprilblom är hälften bra, majblom är alldeles bra.
I början och slutet serverar mars sitt gift.
 

Ammer

 Bispgården

Borgvattnet

Strömsnäs

Veckans väder

Gamla foton

Skolan och diverse

Flottare

 

                                                                        Copyright 2018 krangede.nu