Krångede-Döviken              

Dagens TV

      

                         Ordlista 

      

             Styrelsen

 

                     Affären

 

                 Gamla foton

 

               Gamla skolan

     Republiken Jämtland

          Gamla foton

   

        Bilar från förr

                    

           Gesunda kanal

Industrialiseringen under början av 1800-talet ökade efterfrågan på virke vilket det ju fanns gott om i de jämtländska skogarna. Men det var inte lätt att få ner virket till kusten. Det var inte lätt att utnyttja Indalsälven med dess många och stora forsar.
Det fanns planer på att med hjälp av kanaler dels räta ut älven och dels tömma eller sänka flera av de sjöar älven passerade, Exempelvis Gesunden, men även Storsjön. För Storsjön del planerade man en kanal vid Hissmofors eller genom att ledas bort till Ljungan. I Krångedeområdet arbetade under år 1826 mekanikus Per Olof Olofsson Nordin som var från Ragunda. Till sin hjälp hade han majoren och riddaren Pintz. De undersökte bästa sättet att med en kanal tömma Gesunden på vatten och skapa en bra flottningsled förbi Krångedeforsen.
Den statliga strömrensningskommittén antog deras förslag, och antog att det skulle kunna genomföras när befolkningen i området runt nedre Indalsälven väl glömt incidenten då Döda Fallet skapades. Men befolkningen glömde alrdig Döda Fallet och kanalen för att tömma Gesunden förverkligades aldrig.
Kanalen var sannolikt tänkt att starta vid Tjärnboviken i Gesundens södra ända och sedan skulle man utnyttja raden av småsjöar ner till älven söder om forsen.


                 Klicka på kartan
  

Länsstyrelsen skriver i en ny rapport att det finns en risk att Indalsälven hittar en ny fåra vid Krångede och att Vildhussens katastrof från 1796 kan upprepas.

Våren 2014 provborrade länsstyrelsen i Tjärnboviken i Gesunden, för att undersöka hur botten ser ut. Förhoppningen var att det skulle ligga en bergklack inne viken, som skulle hindra att allt för mycket vatten kunde ta sig vidare genom Tjärnviksdalen. Men istället visade borrningarna att det är 15 meter ner till fastare material och ännu mer ner till berg.

- Det finns inget som skulle hejda en översvämning, ner till 15 meters djup. Det handlar om väldigt stora vattenmassor, säger Björn Olofsson, naturolyckssamordnare på länsstyrelsen.

Kraftverksdammar kan brista
I en rapport som blev klar i december så sammanfattar länsstyrelsen läget med att "Det finns en risk att Indalsälven bryter igenom Tjärnviksdalen och tömmer sjön Gesunden. Troliga konsekvenser blir bland annat att Krångede kraftverk med inlopp blir torrlagt, Krångede gamla deponi blir översvämmad och dessutom skulle ett antal kraftverksdammar haverera, kanske alla, ned till kusten."

Före förra istiden rann Indalsälven genom Tjärnviksdalen och där är materialet lös sand och bottensediment. Krångedeborna hade faktiskt planer innan katastrofen med Ragundasjöns tömning att gräva en kanal genom Tjärnviksdalen, berättar lokalhistorikern och Gevågsbon Jan Lindström.

- Krångedeforsarna var 22 meter höga, så timret knäcktes. Man upptäckte att det fanns en vik och en liten bäck som hade förbindelser med några tjärnar och sedan Indalsälven, men de tordes nog inte göra något efter katastrofen då Ragundasjön tömdes, säger han.

Skogsavverkning stoppades
På länsstyrelsen kommer man nu att träffa SGI, Statens geotekniska institut, och MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Man vill undersöka risken för erosion i Tjärnviksdalen mer noggrannt. Framöver kan det också handla om att bygga en skyddsvall i Tjärnboviken.

För att förhindra erosion har Skogsstyrelsen redan stoppat en avverkning i dalen och länsstyrelsen vill inte att de två grustäkter som finns i området används.

 

     

                     Smhi

Väderstationen är en de femton som finns i östra jämtland. Erik-Jonas Lindberg Från Bölestrand var föreståndare för stationen först tills Stina Johansson "Jannesstina" tog över 1966. Hon skötte stationen ensam med 2 pass ledig över natten, ingen ledig helg och ingen semester. Hon fick senare hjälp av Erling Karlsson.

1979 tog Carina och Christer Stenmark över med hjälp av Erling Karlsson. Ingrid Almgren hjälpte sedan att passa stationen sedan Erling Karlsson slutat. 1995 byggdes automatstationen i Döviken och den finns på Lennart Sahlins fastighet. Det sägs att Krångedes station har haft varmaste och kallaste noteringarna i Jämtland. Stationen klarar av att läsa av temperatur, luftfuktighet, lufttryck, nederbörd sommar som vinter molntäthet och vind.

    
      Instrument

Lufttemperaturen mäts med kvicksilvertermometrar vid bemannade och med motståndstermometrar vid obemannade stationer. De skyddas mot solstrålning och regn av vitmålade strålningsskydd, vid bemannade stationer i form av relativt stora spjälburar av trä (termometerburar), vid automatiska stationer oftast av betydligt mindre strålningsskydd av plast eller metall. Tidigare användes huvar som strålningsskydd, men de byttes successivt ut mot termometerburar under 1900-talets första hälft.

Termometrarna är placerade ca 1.5 m över markytan och som regel minst lika långt från omgivande föremål som dessa är höga. Ännu ett stycke in på 1900-talet förekom dock att termometern placerades på en nordvägg, antingen i en mindre bur eller en huv, men även placeringar helt utan strålningsskydd förekom. I vissa fall placerades också termometern på betydligt högre höjd än den föreskrivna. I dag förekommer placeringar på hög höjd endast vid kassunfyrar.

I Sverige beräknas dygnsmedeltemperaturen som ett vägt medelvärde av temperaturen kl 07, 13 och 19 svensk normaltid samt maximi- och minimitemperaturen. Vikterna finns tabellerade i SMHI:s årsbok del 2.2 Meteorologiska Iakttagelser, 1965, sid VII.

Vid stationer som saknar 13-observation används ett med hjälp av 07- och 19-temperaturerna samt maximitemperaturen interpolerat värde på 13-temperaturen vid beräkning av dygnsmedeltemperaturen. Undersökningar har visat att den beräknade dygnsmedeltemperaturen stämmer något bättre överens med den sanna medeltemperaturen för kl. 00 - 24 än för kl. 19 - 19.

Månadsmedeltemperaturen beräknas som medelvärdet av dygnsmedeltemperaturerna under månaden och årsmedeltemperaturen som medelvärdet av månadsmedeltemperaturerna under året utan hänsyn till månadernas längd.

         

             Flygfoton

                          

Det är nog inte många som tänker på att vi har haft turistverksamhet långt tillbaka. Vad jag tänker på är vandrarhemsverksamhet. Bakom denna verksamhet låg Svenska Turistföreningen, STF. Det var en sammanslutning bildad 1885 med syfte att utveckla och underlätta turism främst i fjällen. Vandrarhemmet i Krångede startades 1938 och drevs av Johanna Sahlin fram till och med 1947. Den 19 januari 1948 fick hon STF,s medalj. Samma år övertog Olvira Hjelm verksamheten. Hon hade köpt Stigstorp och drev där vandrarhem mellan 1948 och 1962. Därefter såldes fastigheten till en advokat.                                               Som bekant hade Stg Järrel sina rötter i Krångede och det är hans namn som döljer sig bakom STIGstorp. Men Stigstorp har aldrig varit något torp utan byggdes som permanentbostad av Stigs far Carl Olsson. Stenarbetet utfördes av Axel Cronés och Enar Edholms fäder. När Stig började sin utbildning flyttade hela familjen Olsson till Stockholm.



web counter

 


                              
      Sven "EXET" Erikson


                
  Bion

         


 
  

 

        

     Oktober- Slaktmånad

Mycket frost och snö bådar milt väder i januari.
Oväder i oktober låter vänta en ostadig vinter.
Att träden blomma ännu en gång är tecken till en lindrig vinter.
Sitter löven kvar på träden, är en sträng och tidig vinter att förvänta även som mycket mask nästa sommar.
Är det gott om ek- och bokollon eller om rönnbär, blir vintern sträng.
Grönspetten förkunnar väderleken omkring tre dygn i förväg. Har han ett långt entonigt läte, blir det vackert väder, skriar han mycket, blir det regn och oväder, kommer han in i husen och skriker, då blir det ännu värre.
Domherrens ankomst är ett säkert tecken till köld och oftast även snö. Oktober varm, februari kall.

                Ragundasjön       

                         

                  Zorbcenter   

     

    Planta Jemtlandica

  

Fångstgropar för fångst av älg och vildren är mycket vanliga fornlämningar i våra skogsmarker och berörs därför ofta av skogsbruksåtgärder. I Sverige finns omkring 40 000 registrerade fångstgropar, varav 14 500 i Jämtland. De verkliga antalen är säkert mycket högre. De äldsta daterade fångstgroparna är från stenåldern. Fångstmetoden förbjöds i lag 1864. Fångstgropar kan ligga ensamma eller glest spridda inom ett område. Men ofta är de anlagda i långa rader och bildar system som kan vara flera hundra meter eller kilometer långa. Systemen har spärrat av viktiga viltstråk. När groparna var i användning fanns det någon form av stängsling mellan groparna. Groparna var täckta med ris så att djuren inte skulle upptäcka dem. Idag ser vi fångstgroparna som runda eller ovala gropar i marken, 0,5 – 2 meter djupa. Den uppskottade jorden ligger som en vall runt gropens kant. Det finns även gropar som var avsedda för vargfångst. Varggropar påträffas vanligen i skogskanter nära bebyggelse. Groparna är i regel runda, 5 – 10 meter i diameter. Finns 3 stycken vid Lindholmstorpet.

         


            Byarna

I slutet av 1920-talet bodde endast ett 70-tal personer i Krångede-Döviken-området. Kraftverksbygget åren 1931 - 1936 skapade en kraftig tillväxt av orten. Under utbyggnadstiden levde omkring 1 000 personer i Krångede. Med ett slag fick Krångede nästan stadskaraktär. Vattenrallarna kom med monteringsfärdiga hus. Krångede blev en liten tätort och kallades i folkmun för "Trångbo". Nästan alla samhällsfunktioner kom på plats, inklusive en polisstation med arrestlokal. Två matserveringar och fyra livsmedelsaffärer etablerades. Den tiden har beskrivits som en tid med Klondikestämning.

Öster om Trångbo (ca 1,5km) fanns det 4 livsmedelsaffärer: Jönssons, Olssons, Kooperativa och Handelsbolaget Dvs totalt 8 livsmedelsaffärer --om nu 4 är korrekt för Trångbo. Vi hade också ett tegelbruk på Sahlins fastighet.

Där fanns också posten (Almströms) plus ett bageri (Fagerströms)och en Modeaffär (Thyra Gisslén). Skolan måste också utvidgas. I den gamla skolan på backen vid Stigstorp gick klasserna 5-6. Hos Almströms (Posten) var det skola i två hus --bryggstugan(klass 1&2)--där även Handelsbolaget var inhyst och i ladugårdsbygnaden (klass 3-4).
På några få år förändrades byarna Krångede och Döviken från lugna jordbruksbyar till ett område med mycket livlig verksamhet och med problem. Det var också under en depresionsperiod, så en massa lösdrivare och folk som saknade arbete kom hit. Det byggdes Folkets Hus (1932) och en dansbana. Varje sommar kom det tivoli och cirkus till området och dessa höll vanligtvis till hos Ehingers --nu Karl-Erik Dahlgrens fastighet.

 

        Olav den Helige

           


Den norska vikingahövdingen Olov Haraldsson lät kristna sig år 1013 vid en vikingafärd till England och Normandie och detta är upprinnelsen till den stora Pilgrimsepoken i Norden. På grund av sin kristna tro tvingades Olov fly ifrån Norge och hamnar så i Nougorod i Ryssland, där han planerar en strid med de hedniska kungarna i Norge för att med våld återta makten i Norge och därmed också kristna landet och hela norden.

Olov Haraldsson väpnar en här i Sverige och i Juli år 1030 står striden i
Stiklestad, varvid Olov såras så svårt att han nästan omedelbart avlider.

Det har visat sig, både före och under striden, att Olov besitter sådan förmåga och kraft som ansågs Gudomligt och detta leder till att omedelbart efter hans död förklarar Prosten i Stiklestad Olov som helig och sedermera så blir även Olov helgonförklarad av påven i Rom. Ryktet om Den Helige Olov spred sig snabbt över Norden och människor från när och fjärran börjar nu vallfärda till Den Helige Olovs grav för att där få helgelse till kropp och själ. Den Helige Olov begravdes i Trondheim där man så småningom byggde upp Nidarosdomen över hans grav.

För att ta sig till
Nidaros färdades pilgrimerna: till fots, på hästrygg eller sjövägen. Detta medförde att de gångstigar som fanns genom bygderna i Norge och i Sverige blev ännu mera använda. Stigar blev vägar och leder som nu fick et bestämt mål, vilket nu blev Nidaros och Den Helige Olovs grav. Det skapades på så sätt ett helt nätverk av pilgrimer tvärs över Sverige i Götaland, Svealand och Södra Norrland och alla leder förenades efterhand som de närmade sig Trondheim.

En av dessa större leder "huvudleder" gick längs Indalsälvens dalgång från Indal och fram till Själastugan i nuvarande
Stugun. Vid Själastugan lämnade i alla fall huvudleden Indalsälvens dalgång och gick söderut via Sundsjö till Pilgrimstad och anslöt med leden som kom från Selånger efter Ljungans dalgång, där en led gick över Hackås och en led över Frösön.

Pilgrimsvandringarna nådde sin höjdpunkt mellan åren 1250 och 1350 och upphörde helt i samband med Reformationen i mitten av 1500 -talet. Detta var en lång tid, i nära 500 år, som lederna i våra bygder nyttjades av pilgrimer och övriga vägfarande. Sedan dess har lederna fått mindre och mindre betydelse som samfärdsleder för att fram till våra dagar till största utsträckning försvinna och nästan helt falla i glömska.

Under 1990-talet har pilgrimslederna över hela Sverige och Norge, av olika anledningar, åter fått uppmärksamhet och långa sträckor har restaurerats för att nutidens människor skall ha möjlighet att färdas som pilgrim till Den Helige Olovs grav i Trondheim.

Du är nu välkommen att gå denna del av Indalsleden som leder över Stadsberget och känna pilgrimsatmosfären på dessa anrika marker.
                         

  Stadsbergsvandringen
 Delen Krångede-Stordalen, en sträcka på 4 kilometer har upprustats av Krångede-Dövikens Byförening. Vi har även byggt ett torn på den högsta punkten, varifrån men har en fantastisk utsikt över Indalsälvens dalgång!
Känn vördnad när Du går på samma stig som våra förfäder
 
Denna stig tar dig upp på Stadsbergets topp och du får en underbart vacker utsikt över dalen. Stigen upp kan vara brant men på de svåraste ställena finns trappor som gör din vandring till en njutning. Du börjar din vandring på Krångede camping, följer sjöstranden tills du viker av in på stigen som tar dig uppåt. På toppen finner du en grillplats och en timmerstuga med 4 bäddar och en kamin. Vill du sova över bokar du stugan på Krångede museum tel 0696-202 80. Stigen är markerad med snitslar i plast och därför lätt att följa. Vill du gå en kort runda går du ner samma väg som du kom upp men går du en runda blir turen lite längre, ca 5km. Vad du än väljer att göra tar stigen dig tillbaka till Krångedes naturcamping, där du började din dag.


 


 
 





            



                     

 
                          

    

 

Gästbok
Krångede nämdes för första gången i en skrift år 1410. Då uppräknades tillsammans med ett stort antal bönder från hela Jämtland också en Pether i Kranghede. En av Krångedes första bosättare hette Kel i Jale. Han ska ha bott vid bergknallen Jal-hälla. På 1500-talet förekommer byn allt oftare i skrifterna. Som så ofta med gamla ortsnamn finns det om Krångede olika sägner om namnets uppkomst. Enligt en förklaring skulle byn ha fått sitt namn efter en man med namnet Krång. Det är troligen fel. Ordet "Krang" har bla betydelsen brant sluttning, dalsida och dylikt . Senare leden i Krångede är "ed" som betyder passage vid vatten eller mellan vatten. Före 1796 så rodde man på Ragundasjön till Krångede. Nedanför Krångedeforsarna finns en åker med namnet Kyrkbacken. Den har sitt namn av att man före Ragundasjöns tömning där hade sin landningsplats för kyrkbåtarna. Förbi forsarna fick man gå upp till Gesunden. Det är den sträckan som utgör det ed som finns i Krångede.     
    Veckans väder

     Vindkraft i Ragunda

      Krångede Museum

       


     Fiber

      Flottare

      Ridklubben Östjämten

     

     Offroadparadise


Gammelskolan kan hyras för privata tillställningar eller för tunnbrödsbakning.

Kostnad 250 kronor/dygn för bybor, 500 kronor/dygn för icke bybor att hyra lokalen.

Hyran för tunnbrödsbakning är 100 kronor/dag. Betalning sker i förskott.


Bokning görs hos Lars-Erik och Liza. Telefon 0696-20212

Tillträde till Gamskolan ges tidigast kl 16.00 dagen innan lokalen ska användas.

Nyckel hämtas hos Liza och återlämnas senast kl. 12.00 dagen efter.

 

Forsarna


1.
Forshuvudet var namnet på det översta fallet, som har betydelsen
"den del av ett vattendrag där en fors börjar".

Ett stycke nedanför följde
2.
Lillsvedjeforsen. På norra stranden finns det vid platsen ett område, som heter lillsvedjan. Det utgjorde före kraftverkets tillkomst ett skogsbevuxet område.

3. Lillsvedjeforsen fanns vid norra stranden en klipphäll med namnet våthällan. Den var ofta våt av stänket från forsen,stundom kallades fallet för våthällsfallet men vanligast var
Sågfallet, den gamla landsvägen passerade så nära att trafikanterna kunde bli duschade av stänket. För länge sedan fanns här en såganläggning, gemensam för hela byalaget.

Efter sågfallet kom man till det ståtligaste fallet
4.
Drakhällfallet, ofta kallat endast Drakhällan. Fallets namn är onekligen ägnat att sätta fantasin i rörelse . Drakhällan var namn på en klippa i fallet som låg vid nuvarande landsvägsbron. Klippan var krönt med en tall och att i dess nedre del fanns ett hål, som troddes vara ett tillhåll för drakar. Den sprängdes bort på 1880-talet,därför den var till hinders vid timmerflottningen.

Ett gott stycke nedanför Drakhällfallet följde det mäktiga
5.
Kvarnfallet. Namnet är givet efter den kvarn, som fanns vid platsen före fallets utbyggnad.Den kallades Gammelkvarnen men var inte i bruk sedan kvarnen i Ammer byggdes på 1890-talet.

Från Kvarnfallet övergick forsen i en svag krökning i
6.
Bågghålsfallet, det sista stora fallet bland Krångedeforsarna. Det finns bestämda uppgifter att en norrman fallit i forsen vid Bågghålsfallet någon gång under 1850- eller 1860-talet.Att falla i forsen betydde i de flesta fall liktydigt med en säker död, och man förstår att en sådan händelse inte glömdes så lätt, och ordet bågge betydde just "norrman"


Bogserbåtarna
Gesunden och Kaparen bogserade timret från Bomsund till "släppstället" vid Stadsberget.
Krångedeforsarna utgjordes egentligen av en omkring tre kilometer lång ström, avdelat genom flera betydande fall, som
som hade sina särskilda namn

 


Vattenkraftsinfo

  


 
  

                         Indalsleden

                       Ammer

                    Borgvattnet
   

                        Gevåg             

                       Krokvåg


                     Strömsnäs

                      Skyttmon


                                     

                              Trångbo

 

      

                Folkets Hus

              

                    

 

 

 

Krångede Kraftverk

Tunnelbygge i Krångede

 

 Fortum kommer av arbetsmiljöskäl  bygga en ny tillfartstunnel och nya sugrörsluckor vid Krångede kraftverk. Genom bättre tillgänglighet vid service och underhåll kommer driften av vattenkraftverket, som är Fortums största, då även kunna ske mer effektivt än idag. Under vecka 37 sker de första sprängningarna, vilket utgör startskottet för det komplexa tunnel- och bergbygget som beräknas vara klart 2020.
-Vattenkraften är en mycket viktig orsak till att Sverige har ett av världens bästa kraftsystem med 98% procent fossilfri produktion. Krångede kraftverk är det största vattenkraftverk vi har sett till produktion och det är viktigt att säkerställa att vi har den senaste tekniken på plats, liksom den bästa arbetsmiljön., säger Toni Kekkinen, chef för Fortums vattenkraft.

Krångede kraftverk, beläget vid Indalsälven mellan Östersund och Sundsvall, togs i drift på 1930-talet och är ett av Sveriges främsta vattenkraftsanläggningar. Det är också Fortums största kraftverk sett till produktion. Krångede kraftverk producerar under ett normalår motsvarande den totala elanvändningen i hela Jämtland, Dalarna, Gävleborg och Västmanland, drygt 1 680 GWh.

Syftet med den nya tillfartstunneln och de nya sugrörsluckorna är att förbättra arbetsmiljön genom att öka tillgängligheten till kraftstationen för att underlätta service och underhåll. Förnyelsen är ett led i Fortums moderniseringsarbete och innebär ökad effektivisering och livslängd av kraftverket. Tillfartstunneln kommer bli ca 600 meter lång. Arbetet omfattar berg-, betong-, och beläggningsarbete, med YIT som entreprenör. Allt arbete kommer att utföras samtidigt som kraftstationen är i drift. Fortum och YIT har tidigare genomfört flera lyckade projekt tillsammans.

-Vi är stolta över att vår expertis inom tunnel- och bergarbete lägger grunden till en förbättrad arbetsmiljö och ökad tillgänglighet vid Krångede kraftstation. Vi har ett nära och mycket bra samarbete med vår beställare Fortum, vilket är en viktig framgångsfaktor. Som alla tunnel- och bergarbeten är även detta ett komplext projekt, här med utmaningen att utföra vårt arbete samtidigt som kraftstationen är i drift. Här erbjuder vi den bästa tekniska kompetens inom området och förståelse för de lokala förutsättningarna, säger Robert Söderberg, YIT:s Arbetschef för infraverksamheten i Sundsvall.

Under projektets gång har det funnits ett behov att dra om elljusspåret för att underlätta arbetet vid kraftverket. I nära samarbete med lokala aktörer har YIT och Fortum hittat en permanent lösning som innebär att ett nytt elljusspår beräknas finnas på plats under hösten 2018.

-Istället för att erbjuda ett temporärt elljusspår under projektet hittade vi en permanent lösning tillsammans, som vi hoppas att de som bor och verkar i området kan har stor användning av så fort allt är på plats, säger Magnus Svensson, projektledare på Fortum och ansvarig för projektet vid Krångede.

Projektet vid Krångede Kraftverk påbörjades i mars 2018 och beräknas vara färdigställt år 2020.

 

 Dammen

Dammen vid Krångede liggger i anslutning till intagshuset. Det är en lamelldamm som är ca 350 m lång. Medelhöjden är 25 m. Det finns fyra utskovsluckor med en total utskovskapacitet på 2300 m3/s. Intagsbyggnaden med de sex intagen är ihopbyggd med utskovsdammen.


Kraftverkets byggnad

Kraftstationen består ovan jord av en byggnad som innehåller kontor, kontroll- och relärum, batterirum, personalutrymmen samt en montagehall. Till masinsalen, som ligger under jord, tar man sig med hiss. Tyngre transporter till masinsalen lyfts ned via ett lyftschakt med lyftkapcitet på upp till 30 ton. Där finns två traverser på vardera 125 tons lyftkapacitet.

Ställverk


Intill intagsbyggnaden finns tre ställverks-byggnader innehållande 20 kVs distributions-ställverk och generatorställverk för aggregat 3 - 6. Utomhusställverket är ett AC-ställverk med tre utgående 220 kVs ledningar och en inkommande 220 kVs ledning från Gammelänge kraftverk, samt fyra transformator fack. transformatorfacken ägs av Fortum, resten av utomhusställverket ägs av Svenska Kraftnät. Huvudtransformatorerna är placerade i utomhusställverket och är fyra till antalet.

Krångede kraftverk i Indalsälven byggdes 1931-36 och var under 1940-talet landets till effekt och produktion största kraftverk, som överträffades först 1952 av Harsprånget. Det var den första överföringen av elkraft från Norrland till Mellansverige. Anläggningen är landets största vattenkraftverk som uppförts i enskild regi.
Krångedeforsarna strax nedströms sjön Gesunden är det största sammanhängande fallkomplexet i Indalsälven, som är ett av landets energirikaste vattendrag. Vattenrätten i Krångedeforsarna köptes 1897 av uppfinnaren och industrimannen Gustaf de Laval. Hans ursprungliga avsikt var att anlägga en elektrokemisk industri på platsen, en idé som dock aldrig blev verklighet. Ekonomiska omständigheter tvingade honom att sälja vattenrättigheten 1899.
Efter ytterligare försäljning överläts vattenrätten 1908 till Krångede AB. Några år senare gjorde staten anspråk på forsarna, då Kungliga Vattenfallsstyrelsen hade tänkt sig ensamrätt på ett omfattande överföringsnät söderut. Fem år tog processen som avgjorde målet till Krångedebolagets förmån. Efter förslag från SJs generaldirektör Granholm ledde detta till utformningen av det sedermera internationellt mycket omtalade ”svenska systemet” med statsägda stamlinjer på vilka även enskilda och kommunala kraftbolag tillåts överföra kraft till valfria delar av landet.
År 1931 kunde bygget till slut komma igång. Vattenbyggnadsbyrån, VBB, stod för den vattenbyggnadstekniska och mekaniska delen av arbetet. Generatorer och transformatorer ombesörjdes av Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget, Asea. Bergsingenjören Gustaf Berggren ledde arbetena på plats. Med sig hade han ett arbetslag på 75 man som följt honom från arbetsplats till arbetsplats i över 30 års tid. Utöver dessa rekryterades ytterligare hundratals arbetare, de flesta från orten. Det uppfördes inga arbetarbaracker eller marketenterier vilket annars var vanligt vid större byggnadsprojekt. Istället hyrde arbetarna in sig på gårdarna i Krångede by eller byggde små egnahem inom ett par mils radie från arbetsplatsen.
Efter många olika förslag till konstruktioner kom man fram till att bygga en renodlad underjordsstation. Berget var tillräckligt stort för att en
underjordisk maskinsal kunde komma till stånd till rimlig kostnad och utan risk för bergras. Golvplanet skulle komma att ligga 40 meter under marknivån. För byggnaderna ovan jord anlitades arkitekten Erik Hahr, som tillhörde en exklusiv grupp arkitekter med kraftindustrin som specialitet. Han utformade minst ett tiotal kraftstationer med tillhörande byggnader under framför allt 1920- och 30-talen, med Lilla Edet som den mest kända.
Arbetet började med röjningar och vägbyggen. Den gamla kvarnen på platsen revs. Den ersattes av en provisorisk kraftstation som skulle ge elkraft till anläggandet av det stora kraftverket.
Dammbygget påbörjades hösten 1933 och bedrevs under lågvattenperioderna. Två partier om 20 meter lämnades öppna mellan dammpelarna för att släppa fram vatten i forsen. Den slutgiltiga igensättningen av dammen skedde vintern 1935-36 då de kvarlämnade öppningarna successivt stängdes av.
Bergsprängningen för maskinhallen under jord avslutades hösten 1934. Därefter vidtog förberedelserna för turbinmontaget, och i april 1936 kunde det första aggregatet prövas.
Den 18 juli 1936 invigdes den första etappen av kraftverket av kronprinsparet Gustaf Adolf och Louise. Krångede kraftverk var det största vattenkraftverket i Sverige som med hjälp av den 20 meter höga dammen kunde utnyttja hela 60 meters fallhöjd.
Kraftverket levererade elenergi till Stockholm via Horndal i Dalarna över en 220 kV högspänningsledning som var 340 km lång. Det här var den första sträckningen i ett blivande stamlinjenät som så småningom skulle täcka hela Sverige.
I Tekniska museets samlingar finns arkivhandlingar, bilder, föremål och litteratur om Krångede kraftverk.

 

Arbetsanordningar

vid bygget

Marion

Litteratur i urval
Brunnström, Lasse, ”Krångede kraftverk”. I: Jämten, Länsmuseets och Heimbygdas årsbok. Årg. 83 (1990), s. 200-216. Östersund 1989
Brunnström, Lasse & Spade, Bengt, Elektriska vattenkraftverk: kulturhistoriskt värdefulla anläggningar 1891-1950. Stockholm 1995
Rydberg, Sven (red.), Svensk teknikhistoria. Hedemora 1989

 


                Vanguard

         


  

        










       








Produktion krangede.nu 2021