Krångede-Döviken

Gesunda kanal

Industrialiseringen under början av 1800-talet ökade efterfrågan på virke vilket det ju fanns gott om i de jämtländska skogarna. Men det var inte lätt att få ner virket till kusten. Det var inte lätt att utnyttja Indalsälven med dess många och stora forsar.
Det fanns planer på att med hjälp av kanaler dels räta ut älven och dels tömma eller sänka flera av de sjöar älven passerade, Exempelvis Gesunden, men även Storsjön. För Storsjön del planerade man en kanal vid Hissmofors eller genom att ledas bort till Ljungan. I Krångedeområdet arbetade under år 1826 mekanikus Per Olof Olofsson Nordin som var från Ragunda. Till sin hjälp hade han majoren och riddaren Pintz. De undersökte bästa sättet att med en kanal tömma Gesunden på vatten och skapa en bra flottningsled förbi Krångedeforsen.
Den statliga strömrensningskommittén antog deras förslag, och antog att det skulle kunna genomföras när befolkningen i området runt nedre Indalsälven väl glömt incidenten då Döda Fallet skapades. Men befolkningen glömde alrdig Döda Fallet och kanalen för att tömma Gesunden förverkligades aldrig.
Kanalen var sannolikt tänkt att starta vid Tjärnboviken i Gesundens södra ända och sedan skulle man utnyttja raden av småsjöar ner till älven söder om forsen.

Klicka på kartan

Länsstyrelsen skriver i en ny rapport att det finns en risk att Indalsälven hittar en ny fåra vid Krångede och att Vildhussens katastrof från 1796 kan upprepas.

Våren 2014 provborrade länsstyrelsen i Tjärnboviken i Gesunden, för att undersöka hur botten ser ut. Förhoppningen var att det skulle ligga en bergklack inne viken, som skulle hindra att allt för mycket vatten kunde ta sig vidare genom Tjärnviksdalen. Men istället visade borrningarna att det är 15 meter ner till fastare material och ännu mer ner till berg.

- Det finns inget som skulle hejda en översvämning, ner till 15 meters djup. Det handlar om väldigt stora vattenmassor, säger Björn Olofsson, naturolyckssamordnare på länsstyrelsen.

Kraftverksdammar kan brista
I en rapport som blev klar i december så sammanfattar länsstyrelsen läget med att "Det finns en risk att Indalsälven bryter igenom Tjärnviksdalen och tömmer sjön Gesunden. Troliga konsekvenser blir bland annat att Krångede kraftverk med inlopp blir torrlagt, Krångede gamla deponi blir översvämmad och dessutom skulle ett antal kraftverksdammar haverera, kanske alla, ned till kusten."

Före förra istiden rann Indalsälven genom Tjärnviksdalen och där är materialet lös sand och bottensediment. Krångedeborna hade faktiskt planer innan katastrofen med Ragundasjöns tömning att gräva en kanal genom Tjärnviksdalen, berättar lokalhistorikern och Gevågsbon Jan Lindström.

- Krångedeforsarna var 22 meter höga, så timret knäcktes. Man upptäckte att det fanns en vik och en liten bäck som hade förbindelser med några tjärnar och sedan Indalsälven, men de tordes nog inte göra något efter katastrofen då Ragundasjön tömdes, säger han.

Skogsavverkning stoppades
På länsstyrelsen kommer man nu att träffa SGI, Statens geotekniska institut, och MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Man vill undersöka risken för erosion i Tjärnviksdalen mer noggrannt. Framöver kan det också handla om att bygga en skyddsvall i Tjärnboviken.

För att förhindra erosion har Skogsstyrelsen redan stoppat en avverkning i dalen och länsstyrelsen vill inte att de två grustäkter som finns i området används.

                     Smhi



Väderstationen är en de femton som finns i östra jämtland. Erik-Jonas Lindberg Från Bölestrand var föreståndare för stationen först tills Stina Johansson "Jannesstina" tog över 1966. Hon skötte stationen ensam med 2 pass ledig över natten, ingen ledig helg och ingen semester. Hon fick senare hjälp av Erling Karlsson.

1979 tog Carina och Christer Stenmark över med hjälp av Erling Karlsson. Ingrid Almgren hjälpte sedan att passa stationen sedan Erling Karlsson slutat. 1995 byggdes automatstationen i Döviken och den finns på Lennart Sahlins fastighet. Det sägs att Krångedes station har haft varmaste och kallaste noteringarna i Jämtland. Stationen klarar av att läsa av temperatur, luftfuktighet, lufttryck, nederbörd sommar som vinter molntäthet och vind.

           Instrument

Lufttemperaturen mäts med kvicksilvertermometrar vid bemannade och med motståndstermometrar vid obemannade stationer. De skyddas mot solstrålning och regn av vitmålade strålningsskydd, vid bemannade stationer i form av relativt stora spjälburar av trä (termometerburar), vid automatiska stationer oftast av betydligt mindre strålningsskydd av plast eller metall. Tidigare användes huvar som strålningsskydd, men de byttes successivt ut mot termometerburar under 1900-talets första hälft.

Termometrarna är placerade ca 1.5 m över markytan och som regel minst lika långt från omgivande föremål som dessa är höga. Ännu ett stycke in på 1900-talet förekom dock att termometern placerades på en nordvägg, antingen i en mindre bur eller en huv, men även placeringar helt utan strålningsskydd förekom. I vissa fall placerades också termometern på betydligt högre höjd än den föreskrivna. I dag förekommer placeringar på hög höjd endast vid kassunfyrar.

I Sverige beräknas dygnsmedeltemperaturen som ett vägt medelvärde av temperaturen kl 07, 13 och 19 svensk normaltid samt maximi- och minimitemperaturen. Vikterna finns tabellerade i SMHI:s årsbok del 2.2 Meteorologiska Iakttagelser, 1965, sid VII.

Vid stationer som saknar 13-observation används ett med hjälp av 07- och 19-temperaturerna samt maximitemperaturen interpolerat värde på 13-temperaturen vid beräkning av dygnsmedeltemperaturen. Undersökningar har visat att den beräknade dygnsmedeltemperaturen stämmer något bättre överens med den sanna medeltemperaturen för kl. 00 - 24 än för kl. 19 - 19.

Månadsmedeltemperaturen beräknas som medelvärdet av dygnsmedeltemperaturerna under månaden och årsmedeltemperaturen som medelvärdet av månadsmedeltemperaturerna under året utan hänsyn till månadernas längd.

Flygfoton

Bion

Det är nog inte många som tänker på att vi har haft turistverksamhet långt tillbaka. Vad jag tänker på är vandrarhemsverksamhet. Bakom denna verksamhet låg Svenska Turistföreningen, STF. Det var en sammanslutning bildad 1885 med syfte att utveckla och underlätta turism främst i fjällen. Vandrarhemmet i Krångede startades 1938 och drevs av Johanna Sahlin fram till och med 1947. Den 19 januari 1948 fick hon STF,s medalj. Samma år övertog Olvira Hjelm verksamheten. Hon hade köpt Stigstorp och drev där vandrarhem mellan 1948 och 1962. Därefter såldes fastigheten till en advokat. Som bekant hade Stg Järrel sina rötter i Krångede och det är hans namn som döljer sig bakom STIGstorp. Men Stigstorp har aldrig varit något torp utan byggdes som permanentbostad av Stigs far Carl Olsson. Stenarbetet utfördes av Axel Cronés och Enar Edholms fäder. När Stig började sin utbildning flyttade hela familjen Olsson till Stockholm.

Krångede-Döviken

Dagens tv

Krångede-Dövikens Facebooksida

Gästbok

Veckans väder

Krångede-Döviken var monthname = new Array("Jan", "Feb", "Mar", "Apr", "Maj", "Jun", "Jul", "Aug", "Sep", "Okt", "Nov", "Dec"); var d = new Date(); document.write(d.getDate() + " "); document.write(monthname[d.getMonth()] + " "); document.write(d.getFullYear());

Dagens tv

Krångede-Dövikens Facebooksida

Gästbok

Veckans väder

Krångede-Döviken