Dagens TV

                                          Uthyrning av Gammelskolan

       Hyra bakugn: 100 kronor. Hyra skola: 250 kronor Ej bybo 500 kronor.

             
Kontakta Liza och Lars-Erik Eriksson 076-1177692

                                                     OXVECKOR

Oxveckor är inte en kalendarisk term i strikt mening. Det är inte som dymmelveckan före påsk eller fruntimmersveckan i juli knutet till en enda, avgränsad tidsperiod. Grundbetydelsen är ”tunga arbetsveckor”, särskilt sådana som följer efter en helg. Redan före femdagarsveckans och semestrarnas tid kallade man tunga arbetsveckor utan röda dagar för oxveckor oavsett vilken tid på året det handlade om. Därför kan man också få höra att oxveckorna infaller under andra halvan av året. De fyller antingen upp hela perioden mellan midsommar och jul (advent) eller en del av den. Den längsta perioden av oxveckor var mellan midsommar och höstens första helger, Mikaeli och Allhelgona. I forna tiders jordbrukssamhälle fanns ju inte någon ledighet förutom helgerna. Semester och kortare arbetstid fanns inte.

Men varifrån kommer ordet? Det är känt från Skåne i söder till Norrbotten i norr. Kanske har oxveckor från början att göra med ordet ok, och inte med oxe, att det från början hetat oksveckor med långt o? Men så är det inte, det är dragdjuret oxe det handlar om. Någon har helt enkelt hittat på ordet för att beskriva de långa enformiga plöjningsveckorna, när man satte en oxe för plogen. Oxveckor var bokstavligt och avsåg veckor fylld av tungt arbete när man ”slet som en oxe”.

Men när snön låg djup spändes oxen inte för plogen. Det var först när vårbruket började. Tidpunkten varierade beroende på väderlek, men generellt kan man säga att arbetsveckorna efter påskhelgen och fram till pingst har varit oxveckor i ordets egentliga bemärkelse. Detsamma gäller den långa arbetsperioden efter midsommar med skörd och höstplöjning. Rimligt vore det alltså att tänka att oxveckorna från början betecknade arbetsveckor som låg under senare delen av året.

Vad som sedan har hänt är att det har uppstått olika traditioner om när denna period av arbetsveckor infaller. Numera vänder sig många bestämt emot att hösten skulle vara oxveckornas tid. Istället säger man att oxveckorna börjar efter trettonhelgen och varar fram till påsk. De veckor som just nu pågår som bäst.

           

 

              Gästbok

                      Ordlista          Gesunda         Pilgrimskarta        

                Affär          Bio             Indalsälven         Flygfoton              

                                             Zorbcenter         

87ansfiber

Januari- Tors månad.

Om januarikölden mildras, kommer snö, men faller dagg eller dimma, kommer tö. Äro månadens början och slut vackra, kan man hoppas på ett gott år.
Dansar myggen, blir det ett svårt foderår.
Är januari varm, blir skörden arm.
Om gräset växer i januari, växer det mycket sämre, när det bör växa.
Mycket regn i januari ger ingen välsignelse av nästa skörd.
Så länge lärkan sjunger före kyndelmässodag (2,a feb), så länge tiger hon ock efter denna dag.
Dimma i januari giver en våt vår. Om det är dimmigt från jul till heliga tre konungars dag (trettondedagen) blir det sjukligt under året.
Åska i januari bebådar ett fruktsamt år, men även storm och krig.

 

Ammer

 Bispgården

Borgvattnet

Strömsnäs

Veckans väder

Gamla foton

Skolan och diverse

Flottare

 

                                                                        Copyright 2018 krangede.nu